Jag läser en sommarkurs, Indiska religioner. Det är mycket intressant, och framförallt så sjunger mycket av det vi går igenom väl med den lilla uppfattning om andlighet och religion som jag själv har, jag kan identifiera mej i mycket av tankegångarna. Ikväll har jag suttit med en föreläsning i Hinduism och fick ett stort leende vid ett visst påstående....

Tanken inom en viss inriktning i Hinduismen är att man når befrielse genom en rad handlingar. Först och främst ska man vara med i tempelritualerna. Men för det andra, så ska man lämna templet och väcka anstöt hos andra människor. Skitkonstigt? Men poängen är så rolig - Vi samlar på oss negativ karma i det dagliga livet, allihop av oss, tanken bakom att väcka anstöt hos andra genom vårt beteende, till exempel genom att dansa som en galning, är att den ackumulerade dåliga karman kommer övergå till de människor som blir "anstötta".....när de bespottar mej för mitt beteende så tar de över den dåliga karma jag bär på.

Något att fundera på :D - tycker jag...(vad händer när du tänker och tycker saker om andras beteende? Blir anstött av andras galna upptåg?)

Massa mer funderingar bär jag på som relaterar till dessa föreläsningar och den här kursen, men jag återkommer, nu ska jag mysa med en person som bara gör mej glad genom sina galna upptåg :D

Nu kan jag äntligen skriva några rader om Peace & Love. Har haft några helt sanslösa, roliga, omtumlande, upplevelserika dagar med stämning, massa kärlek och närhet och värme och skratt, härliga möten med människor, bra artister och röjiga spelningar, och så vidare därnere. En kompis frågade mej på MSN nyss "WTF sova på en trottoar?", han ringde nämligen till oss sista dagen då vi låg på vårt medtagna täcke på trottoaren utanför bilen och sov. Ja? Vi var trötta!

Mest värda spelningen var Johnossi, det var en underbar stämning, folk dansade som tokar och John och Ossi (??) :D röjde på som fan på scenen.

A monkey needs to dance - so do you.

Jag gick därifrån alldeles fylld med energi, lätt på fötterna, och längtade efter fler konserter - men det var den sista för mej den här gången. Ett par bilder kommer senare, men det blev väldigt lite kort, kameran hängde inte med alla gånger helt enkelt ;)

Sådärja.

Nu är allt som jag kan komma på att jag/vi behöver packat.

Bagaget är proppat med tält, uppblåsbar madrass (himmelskön!), campingstolar, en bjässepressenning och medel att få upp den (moraknivar, rep, o dyl), 2 stycken 25 liters-plastdunkar för vatten, 2 kartor öl och 1 karta cider. Kläder och regnkläder, stövlar och lågskor, bikini, shorts, mjukisar, våtservetter...ja ni förstår.

Rent geografiskt har jag ju bott i Dalarna en period och gillar verkligen området. Det är en annan puls i jorden där, det är precis ovanför Sveriges hjärta tror jag. Hoppas på att få träffa Maggie en sväng! Hade varit kul att träffa andra dalbor som man lärde känna då, men det hinns nog inte helt med...

Ska i alla fall försöka tina upp byxorna som blev dyblöta när jag var ner i hagen för att leta reda på och säga hej då till hästarna, jag gick genom hela stora beteshagen men fann inga hästar, de hade gömt sej någonstans i vinterhagen tydligen...20 minuter senare fick jag i alla fall prata lite med dem. Kan vara så att kissemissen föder bäbisar under tiden vi är borta, hoppas inte det, jag vill helst ha lite koll på vilken dag det sker och helst var.

Sen bär det iväg in mot stan för att hjälpa M med det sista i flyttstädningen och förhoppningsvis kommer vi iväg inom inte alltför många timmar!

Blöta och trötta ska vi då bygga upp tältet imorgonbitti, men det blir fint :) - jag tror det går bra...vill bara komma dit så fort som möjligt nu!

Tänker INTE tappa bort kameran så förhoppningsvis kommer det någon bild eller två när vi är tillbaka...

tills vidare, so long, ha det fint :D

Snart (tisdag morgon) bär det iväg till Borlänge och Peace and love-festivalen. Vi har en plan för vilka band vi ska se, men min festivalkompis påstår att man sällan ser mer än ett band per kväll, mer "orkar" man inte. Vi får väl se! The Hives, Jason Mraz, Manu Chao, Mikael Wiehe, Thåström, Takida, Millencollin, Kent, Christian Kjellvander, Mustasch och Johnossi... Det ni, blir ni inte lite avis ändå?! :P

Midsommarfirandet var riktigt bra. Ett besök hos farfar och sedan åkte vi till Brattis och drack bål, gick tipsrunda, lekte lite (Duh! Vi kom 2:a), samlade blommor och ris och reste stången, käkade gott, drack gott och hade trevligt sällskap till ganska sent. Dagen efter blev en hyfsat seg dag....Evis är duktig på att fördricka sej och dålig på att förebygga det där som kallas "Dagen efter".

Om någon skulle läsa detta så skickar jag ljus och värme och en GLAD MIDSOMMAR till dej :)

Det regnar på tvären här men jag har duschat och tagit på mej mina korta shorts. Skit samma om jag blir lite förkyldis, men jag vill känna mej lite somrig.

Måste förresten berätta om gårdagens oväder, det var helt sjukt. Ösregn, åskväder som höll i länge men framförallt så haglade det så mycket att det var som stora vita högar nedanför hängrännorna hela dagen trots sol. Naturkrafter är verkligen imponerande..

Imorgon är årets längsta dag!

NU ska jag bege mej mot stan, hämta upp någon och sedan åka vidare mot Brattis och midsommarfirande "hemma" med släkt och vänner.

Dagens låt: Eddie Vedder - Hard Sun

Men jag har ju som sann patriot alltid hävdat att varför söka sej utanför Sveriges gränser för att få storslagna upplevelser när man kan få det INOM Sveriges gränser?

Jag pratar förstås om fjällvandring! Men bästa sättet att "fjällvandra" på, om man vill SE saker, är ju att göra det på en hästrygg. En häst täcker mycket mer mark per dag och man tar sej fram på ett helt annat sätt!

Så därför smurfar jag nu runt för att söka härliga ridturer... Det ska bli av, i år. Jag känner för att åka ensam faktiskt. Jag & Karin ( ;) ) har ju snackat om att åka nästa år med våra egna hästar och göra en egen vandring, lite längre sådan. Men jag vill reka först, se vad som kan vänta, särskilt för hästarna. Lär ju träna lille Tjaldur inför det hela, inte bara fysiskt utan även rent miljömässigt misstänker jag :)...

Hursomhelst leker jag ju med tanken att inte vara i landet nästa sommar, men isåfall får man ju skjuta på vår egen vandring, oavsett. Men det är lång tid tills dess.

Fjällvandring!

Och en dröm.

Ut ur en fas och in i en annan. Att göra det bästa av de val man gjort, det är en ynnest man som människa har. Jag kan välja att se framåt, eller välja att se bakåt.

En viss person....no names included....har skapat en tankeprocess hos mej som inte varit närvarande på länge.

En gång i tiden längtade jag ut, ville breda ut mina vingar och kolla var de bar. Men sedan kände jag mej vingklippt, jag valde att känna mej vingklippt. Stukad. 

Jag behövde trygghet, närhet och värme. Jag ville bara få leva mitt liv i lugn och ro och veta från dag till dag vad som kommer att hända.

Nu har jag haft det, och har fått chans att läka de gamla såren. Längtan att få se saker, upptäcka saker, uppleva saker, har blivit stor igen.

Därför!

Och litegrann för att jag BORDE plugga - och alltså hittar på en massa annat mer eller mindre nödvändigt eller roligt att göra för att liksom "dra" på pluggandet.

Så har jag kikat på det där med backpacka lite i några månader nästa sommar...hela min livsplan blir ju annorlunda nu, den är osäker och jag förlorar antagligen en stor del av min trygghet.

MEN det positiva med detta, som jag väljer att se det, är att jag blir mer obunden, friare att göra vad jag vill.

Ett alternativ är ju att inte alls hoppa på Sjukgymnast-utbildningen i höst. Istället kan jag ju läsa 30 p Kognitionsvetenskap, en kurs jag verkligen vill gå men kanske inte har världens mesta nytta av. Och samtidigt jobba så mycket som jag orkar, framförallt till våren.

Och passa på nästa vår/sommar att åka iväg någonstans. Ni vet, sånt som folk gör när de är 20 och nyss gått ut gymnasiet innan de lugnar ner sej. Jag gör det i lite tvärtom ordning men skit samma, vem sätter upp reglerna för hur man ska leva sitt liv, om inte en själv? 

Det är iofs sånt som en del backpackersjälar håller på med hela livet.

SÅ :)

En massa funderingar som bara är roliga. Planerandet är ju halva nöjet sägs det, så därför njuter jag som tusan av att fundera, söka information och drömma mej bort.

Vad sägs om Moskva? Mongoliet?

Eller Indien? Malaysia? Kambodja? Vietnam? Indonesien?

Det är åt det hållet som tankarna går i alla fall i första hand. Skulle självklart vilja se mycket mer, men det gäller att ha en plan som är någorlunda realistisk.

Mongoliet är i mitt huvud och i min kropp just nu....ödemarkens land, orört av civilisation såsom vi känner till den.